torsdag 18 augusti 2011

Ceasarsallad - the best a man can get

Jag tänker inte hymla med att jag har snott det här receptet från Jamie Oliver. Ungefär all mat jag lagar är ett hopkok på olika tevekocksrecept, men det här har jag gått och dregglat över i flera år och av nån konstig anledning inte lagat. Förrän nu. Och herrejävlar vad den var god. Som herr Oliver konstaterar i slutet av klippet; det är bara ingen idé att göra värsta fancy schmancy middagen för gästerna. Det räcker med en rejäl vardagsrätt, men göra den till den allra godaste nånsin istället. Eller som min kompis sa: hela grejen med den här är att det är massor av allt liksom. Och orkar ni inte läsa så kan ni titta här istället.

Du behöver: (för typ fyra, det blir absolut inga rester)
Minst 1 kycklinglår per person. Minst. Eller två kycklingben. (Som vanligt är eko godast.)
Färsk rosmarin
Färsk timjan
Vitlök
Några deciliter god olivolja
1/4 citron
2-3 msk creme fraiche
Parmesan
Bacon (igen, ekologiskt folket)
1 stort eller 2 små romansalladshuvuden
Körsbärstomater på kvist
Balsamvinäger
1 msk råsocker
1/2 limpa gammalt bröd


Sätt ugnen på 225 grader. Mortla (eller mixa) 2 vitlöksklyftor med tre rosmarinkvistar och en näve timjan, salt, peppar och någon deciliter olivolja. Om du mortlar så ha på dig förkläde för det skvätter lite. Häll blandningen över kycklingbenen och gegga runt med händerna tills allting är täckt.

Ta fram en stor ugnsform. Slit sönder brödet och lägg det i botten av formen. Lägg kycklingen ovanpå brödet och stoppa in i ugnen. Sätt alarm på typ tjugo minuter.

Lägg körsbärstomaterna med kvist och allt i en form. Sockra, salta och häll på lite balsamvinäger. Ställ åt sidan.

Nu gör vi dressingen. Jag gjorde den i mortel, ni kan mixa om ni vill. Ta en liten vitlöksklyfta och mortla den med lite salt och peppar till en typ geggkräm. (Om ni vill ha i ansjovis så lägger ni i några filéer här). Häll på nån deciliter olivolja och 2 matskedar creme fraishe. Blanda tills oljan och creme fraishen inte längre är separerade. Finriv i parmesanost och krama i lite citronjuice. Kör på devisen häll i lite - smaka - häll i - smaka tills det smakar gott.

När klockan ringer så tar du ut kyckligen, vänder på klubborna och lägger baconet ovanpå. In med det samt tomaterna i ugnen igen i ungefär 20 minuter till eller tills kyckligen släpper från benet. Då lyfter du ur kycklingen ur formen och låter brödet och baconet krispa till sig på högsta värme i några minuter. Här får du hålla koll själv. Brödet ska bli krutonger liksom. (Och här kan det bli lite fel. Mina blev tillexempel helt geggiga av kycklingen för jag hade en för liten form så jag fick rosta ganska ordentligt i ugnen för att det skulle krispa till sig.)

Riv salladen i rätt stora delar och dressa den med händerna. (Obs! Ej all dressing, bara lagom). Knip bort kycklingköttet från benen och blanda i tillsammans med baconet som du smular i och krutongerna. Spara lite bacon och krutong för att lägga på toppen. Hyvla över lite parmesan och lite timjanblad. Dressingen som blir över ställer du i en skål bredvid. Servera med tomaterna och en stor bit parmesan och ett gott rödvin. Kanske ett Valpolicella Classico Superiore.

6 kommentarer:

MissParker sa...

Okej, jag har precis ätit lunch, men jag är nu officiellt vrålhungrig igen...

Linn sa...

Jag var smart nog att kolla på filmen och skriva det här innan maten. Men det hjälper föga faktiskt för det typ vattnas i munnen på mig när jag tänker på det här.

pippigull sa...

Nu har jag ÄNTLIGEN fått tillfälle att laga denna FANTASTISKA sallad!!!

Vilken succé!!!!!!

Linn sa...

Visst är den en succé?! Kul att du gillade!

Lisa Frentz sa...

Du. är. bäst. Eller näst bäst, efter Jamie Oliver. Såklart.

Linn sa...

haha! ahmen tack!